när jag var 11
läste jag böcker hela dagarna
sida för sida
tröttnade aldrig
på ord

när jag var 13
kände jag mig som någon annan
än mig själv
jag försökte passa in
fast jag egentligen
stack ut

när jag var 15
började mina problem
ordentligt
och allt förändrades
till något bättre?
kanske. kanske inte

när jag fyllde 17
var livet helt okej
innerst inne
fast oron
fanns fortfarande där

nu är jag snart 18
och jag vet inte riktigt
var jag är
eller vem jag är
jag bara lyssnar på fågelkvitter
och blundar