Publicerad 2017-05-08 20:39 av Michaela Dutius




Solsken och skuggor möttes

Kära syster

solsken och skuggor möttes
när dina tårar blänkte
i ditt ansikte

Kära lilla syster

Så stort
att jag fick komma
så nära
ditt väsens
förunderliga
värme och ljus

När jag ser ditt namn
på en sten
av grå granit
möts ändå
längtan och hopp

Tårarna
tvättar mina ögon
så de tål ljuset
i insikten om
hur rik jag är

som fått ha dig





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Michaela Dutius med Poeter.se id #2647 innehar upphovsrätten