Du doftar viol och sommaräng,

kom lägg dig i gräsets glömska,

där gråtande dagg smeker oss fuktigt rena,

och klorofyllen låter ditt hår svepa ut.

Bland blåsippor och tussilagos

ljuger vi varandra förälskade,

med ord som klottrats på offentliga toaletter,

och strofer vårt vänsterprassel viskat.

Det blir Du och Jag... men aldrig Vi.