Publicerad 2017-06-03 17:54 av Orkiden




Värmer mig...

Solen spricker sig igenom silkets skönhet endast med varsamhet din glans kommer att bestå.....
Älskar att sitta och iakta er, ingen av rörelserna är den andre lik....
Blundar...
Dära just då, du mig plötsligt försvann och mig vänt den andre kinden till med kyla och endast en grå dimma....
Kaos i mig uppstår, hur kan du!.....
Nu jag mig ej förmår, då brist och saknad av dig för stunden tär.....




Orkiden





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Orkiden med Poeter.se id #81193 innehar upphovsrätten