föreställer mig gärna 
att jag plockar molnens mogna frukter 
en efter en
så här framåt kvällen 
bara för att klargöra 
mitt himmelska landskap 

när natten nu omsider 
växer sig starkare 
och månen är hemvändare 
rundar klotet

taknockens spetsiga 
rullar  sakta
i sitt fullaste 
berättar en sommarskröna 
vitt och brett 

sålunda strålkastarsmekta
sitter vi här 
i pratbubblan av

varandras andetag 
nu kupar vi händer om
vår trevande värme