Publicerad 2017-07-12 23:04 av rondell




Horan

 

 

Horan

Det ligger en hora i diket
med ansiktet gömt i dyn
många bespottar liket
och far med förakt i byn

I livet var hon föraktad
av alla och envar
som en handelsvara betraktad
av varje hederlig karl

Till hennes kammare kom de
om kvällen när ingen såg
där köpte dom kärlek och rökte
många i den sängen låg

Ingen tar på sig skulden
hon dog ju för egen hand

nu ligger hon gömd i mullen

helt utan vänskapsband

på hennes grav står ej rosor
i purpur gult eller rött
nu har man glömt hennes trosor
och hennes mjuka kött

 

 

 

 

2017-07-12

 

 

 

 

 

 

k





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren rondell med Poeter.se id #57120 innehar upphovsrätten