Publicerad 2017-08-07 11:22 av lodjuret/seglare

Min farfar spelade inte luta, men ändå fann han säkert någon slags sträng att sätta i gungning, hos flickan han blev förälskad i, redan som ung. Har du för dig att det här tagit direkt ur verklighetens dagbok, lever du i ett som eget universum.


Snurr på lutan




När telefonen ringde
vid nio, måste
du ha vaknat

mitt i en
dröm. Sedan måste
du ha somnat

igen, av ren
och grön utmattning.
För när du

vaknade igen sken
solen och hungern
slog dig gul

och blå, likt
klämd mellan en
tvåstegsraket och en

bullig taxi från
1957.



@1957 är en siffra och inte ett ord, även om
någon läser ut det som ett i läsarens eget huvud.
Som i ett facit i matematiken
från nittonhundrasextioåtta eller så.




Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren lodjuret/seglare med Poeter.se id #4809 innehar upphovsrätten