vaggas nu stillhet av

de sköraste skira och havet: så

stålgrått, blankglänsande,

dimmornas mjukmilda

förvandlas, förändras,

lever och lyser i

molnformationer; bortom

själsfridens kanter

månsken i rött och

dovlila slöjor; gungar och famnas;

urkraftens hägring, kammar som

rusar: De vitaste hästar;

saltdoften

stark i vågornas dån