Krokodiltårar
ensam
bara stjärnorna ser
tårarnas blanka spår
längs min kind
väntan
på någonting mer
nåt annat än det här
något varmt
fängslad
min vision är bortbränd
en röd-randig ärm
blir min flykt
vinden blåser kalt
i såren ligger salt
vi alla dör ibland
men jag ska aldrig, aldrig,
aldrig lämna dig
~
drömmar
inte längre i färg
aldrig lagom grått
bara svart(vitt)
hudlös
allt är dalar och berg
jag hatar det jag fått
den jag blivit (den jag är)
din kropp den går iväg
min kropp den går isär
jag håller i vår värld
för du ska aldrig, aldrig,
aldrig lämna mig
~
långsamt
å så långsamt
går så långsamt
alltid långsamt
allt för långsamt
å så långsamt
går så långsamt
alltid långsamt
å långsamt
så tappar jag kontroll...
vill inte andas mer
men vågar inte dö
impulser drar mig ner
men jag ska aldrig, aldrig,
aldrig lämna dig
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren EG med Poeter.se id #53176 innehar upphovsrätten