Du kom så där ångade i en tid
att första anblicken är att bastun
kan vara ditt hem,
likt en flyttfågel med för snabba vingar
för vintern rimfrost av slutet på vingarna.
Din snövits hud blev nästan bränd av tåren
som lämna ditt öga och strök din kind.
Likt de första regnet i vintern
som ger hoppet om vår.
Du strålar som en vintervår.