Publicerad 2018-04-09 17:41 av KattenKin




Kärlek på allvar, allt annat på distans

 

Trollar nattsvart ur sin hatt
Duracell, karusell, fet smäll
Borta är vår själsliga magi

Ring, plingeling, ding, ding, dong
Smart att lotsa med ledordet privat
Men tar emot doktorn i t-shirt
Och glömmer både ledstång och kalsong

Signaler utan substans
Ett handfallet fån
En handfast telefon
Och den helige på distans

Går inte att dra ut kontakten
Ändå drar vi ut på den
Samtalet sladdar
Konversationen blir kontaktlös
Du laddar batterierna
Uppdragen som en fjäder
Å naturell utan litium

Och jag undrar över min distans
Varför kan jag inte se smärtan i ögonen
Som jag gör när jag ser in i dina

Räcker det inte nu
Vi är åtskilda
Kroppsligt och själsligt
Du i allra högsta grad
Och jag vill ju helst grina
Men vi är två clowner
Som funnit varandra
Roliga och oroliga
Alla ska ju dö
Vi skrattar först, bäst, och sist
Mest på egen bekostnad
Vi har råd
Har förstått att det kittlar gott
Senare, i kistan

Så sprattla pajazzo
Låt dig inte fångas av närvaro
Håll hårt i lösa trådar
Själen slinker lätt ur ett lasso
Verkligheten är vass
Du skär dig sönder och samman
Är det glasklart nog?

Rymdkapseln går in snett
Mot jordatmosfären
Och jag har fallit så många gånger
Att jag vet att jag måste luta mig mot min humor 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren KattenKin med Poeter.se id #33409 innehar upphovsrätten