Det som inte syns, det vi ej kan snudda vid

De abstrakta substantivens makt över människan förbryllar

Med den av de själva tillskrivna storheten förbryllar de

Det största syns inte,
alltså har jag nu tillskrivet Gud all makt,

Det största syns inte,
speciellt inte när det är tanken som räknas,

Om man slutar tänka skulle livet gå smärtfritt,
Men det är tanken som räknas,
och det kan inte den abstrakta Guden råda bot på.

I vindens storhet förbryllar de, I kärlekens sång förbryllar de
i sorgens smärta, i älskogens hetta,
i den storsintes generositet förbryllar de
i den lates lättja, i livet vettja...

Det som inte syns, det vi ej kan snudda vid

de abstrakta substantivens makt över människan förbryllar,
men visst har jag snuddad vid Gud!