en blick inte mer
vi rör oss om varandra, aldrig mot

din röst, så välkänd, varje nyans
är en stämma, en takt,
som förr har gungat i trygghet

Nu vilar landskap öde och tyst
vet att ditt hjärta ej längre är mitt

Det är inga vindar som sveper, inte heller eldar som brinner.
utan vi dör tysta. ser ens någon på, anar du ensamhetens kalla tryck.