Publicerad 2019-02-20 04:37 av Petter Wingren




Sträng

Gitarren
sträcker
sina långa
trådiga fingrar
mellan brofästen
längsmed
greppbrädan

börjar oförtänkt
balansera
och spela
sin melodi
på gitarristens fingrar

de ger ifrån sig
ett svagt knäppande läte
entonig sång
utan akustik

en kryddig
skönhetsupplevelse
för den som kan
förvandla
något knäppt
och tillknäppt

till något så
underskönt
unikt





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Petter Wingren med Poeter.se id #46202 innehar upphovsrätten