Natten
döljer ibland
den dyrbara
skatten
att bara
få vara
tas varsamt
omhand
av sömnen
anar ett hånflin
och sparsmakat
svara
ge sig hän
åt drömmens
förlovade land
där jag dricker
den frid
jag dagtid
har saknat
utan skrammel
svammel och skrän
med nattens medicin
mot olika plågor
inlåsta
sömnens förmågor
som bortblåsta
begär jag inte för mycket
behåll ditt smicker
ditt dyrbara smycke
men svär
kära natt att lova
att ge mig din ädla gåva
att helt enkelt
få sova