Tidstecken
Vi lusläser
nyupptäckta Runor
pedantiskt noga
noga noga, granskar
mått och vikt, mäter
med skuggornas mått
djupet
med lärobokens viktenheter
tyngden
i bokstävernas meningsfyllnad
Vi stryker
med heta fingrar över
stenens kyla
fingrar på stenens inhuggna
lågor
synar deras vilopunkter
i årens
eko
och i stenens vibrerande porer
vi väger
varje mejselhugg
mot en trolös tid
vi synar vår egna iakttagelser
mäter, väger och summerar
vi läser stenens tysta budskap, röstens rytm, styrka, ton
vi läser genom klara ögon
genom glasögon
microskop
Vi granskar alla nyupptäckta
runor, stående, i vår nit
hängande upp och ner,
liggande
med kinden mot stenen
kikande
med ett
öga
efter minsta spår
av runristarens
andetag
och allt låter sig slutligen förklaras,
allt, utom Meningen
pulsens försvinnande,
återkomst
och ljusets tysta fotspår
där emellan ..
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren S-E Forslin/same med Poeter.se id #64437 innehar upphovsrätten