Publicerad 2019-08-03 19:03 av Mia Bergenheim

Ur romanen I hundarnas timma


straffet


Mannen fanns i dånet, i orgelspelet. Hans svarta ögon, hans andning mot min mun, hans händer över mina lår, upp mot. Kramande, krävande. Och jag, darrande, av skräck, fast av annat också. Alltid det andra, det förbjudna, det smutsiga. Alltid det som var rätt åt mig, straffet.

 

 



 



 




Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Mia Bergenheim med Poeter.se id #49063 innehar upphovsrätten