En människa är som ett vackert blomster

och som blommar ymnigt under sin första tid

Och genom kontinuerlig vattning

med kultur, sång och musik och förströelser

lever den sitt liv (och gamla vissna blad tas bort)

så länge denna stimulans fortgår

Sedan är det dags att lämna sin kruka

och låta ett nytt blomster få leva sitt liv där