Dagarna blir mindre och mindre,
nu syns de nästan bara
som en horisont
att hopplöst längta till,


ett stilla streck utan krusningar,
lika onåbar som lugn
med festen fortfarande kokande
men bara så mycket längre bort


Att simma dit tar ett år,
från sommar till sommar
och det är aldrig nåt man hinner
eller framförallt har råd med