Publicerad 2006-07-05 00:23 av Cello

månen fångad flyende över vattnet




Quinnostänk

 

 


på stenen invid stranden
där jag sitter
hörs stänkande små blå toner


jag ser en kvinna som saktar in
från en kanhända okänd planet


och på hennes läppar
skiner soltrafik


hon snuddar fjäderlätt
mitt hjärta
gör mej till sin måne


jag virvlar till
i stundens hägrande klangmystik
och faller ner från stenen


kanhända jag omges av lyckorus
och värk i ryggen

och visst hon gav sej av
men lämnade mej kysst



och nu -
jag blänker som en skära







Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Cello med Poeter.se id #9435 innehar upphovsrätten