med tysta rörelser vandrar gryningen in

målar i varma toner

stegens varsel

nätta vandrar fötter nakna stigar

rösten viner oro in i luften

hetsad av olösta knutar

handen

handrösten

smeker lugn

andas

andas lugnt

se hur knutar löses utan tvång

stränderna av folken

spåren

kornen

sanden

hav sköljer in händer smeker varsel

snäckor viskar upp ur djupen skimrande

pärlord

pärlkrans lindas runt tankens hjässa

havsvåg

brudens slöja lyfts

rinner av rygg slut

ren möter hand i hand

ur spåren synes

spira

hjärtblad

ur korn kyssta av

himlars öppnade droppe

bärs

i dags vandring

så

så

havet sjunger

vakar sittandes i enande klippa

hand

så

så

stjärnstränderna

de öppnade händerna

kupade med

silver ur månens flod

sträcks vida i helande ådror

ljuder stilla

genom de öppnade skalens

seende vilja

nattvingar vita

pärluggla sveper mjuka penseldrag

lyssnar in

skogsvandrares fårade panna

skänker

pärlor smidda av

ur

dröm