Publicerad 2020-02-15 20:36 av Hopplös själ




Jag en paradox?

Räknar ner

Till slutet

Vilket slut undrar du

Vilket du vill

Det finns så många slut

Så jag räknar ner

 

När jag var ung räknade jag inte alls

Jag bara var

Mitt sinne och min kropp flöt iväg

Varm,skön och obekymrad

Numera jagar jag

Fast ändå inte

 

Ser det obekymrade flyga över himlen

Jo,jag jagar

Ser alla måsten i nattens månsken

Nej,jag jagar ej

 

Inuti är jag allt men ingenting

Allt Ingenting

 

Allt jag behöver

Ingenting jag måste

 

Jag hör mig själv viska

Allt 

Ingenting

Allt

Ingenting

 

Tänk om jag är

Allt och ingenting

 

Samtidigt undrar jag om det alltid kommer finnas en soluppgång.

 

Någonstans

 

 

 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Hopplös själ med Poeter.se id #97347 innehar upphovsrätten