Vi är allt,
liten mikroskopisk tusenfalt

vi är flickan som sa adjö till mor,
pojken som i handen vintern smälter
vi är systern som räddar sin bror
medan världen ständigt svälter

ljus, mörker, sött och salt
vi, du, jag är en del av allt

sommardagens ljumma bris,
vågornas möte med stranden,
sammankopplat på något vis
i en värld som hålles i handen

vi är trånga gränder, öppna torg,
barnets allra första kliv.
hjärtat brustet i kärlekssorg,
och mannen som tog någons liv

de glömda människornas existens,
menlösa tårars ensamma anarki
vi är ledsagaren och hans eminens
och de svagas monarki

eldens värme när det är kallt,
ja, vi är en del av allt

vi är kvinnan som vann,
mannen som förlorade
sjukdomen som försvann
cancern som sig förstorade

skapelsens början, världens slut,
tidens underbara andetag
krigens uppbrända krut
och förnyelsens vackra dag

du och jag delar,
den sång som tonar ned,
ångesten som aldrig helar
och den skaran som led

vi är solens nedgång,
stjärnornas oändlighet,
gatubarnens ömmande sång,
och livets grymma förtret

kärlekens början och avslut
livets sorg och tragedier,
fredens skriven på konvolut
och hoppets melodier

du är en del av mig,
en mikroskopisk tusenfalt,
tro det eller ej

vi är allt.