vi öppnade oss som fjärilar
på en karg plats

andades in tystnad som vore den honung
vi var flyktingar från mänskliga normer
små som blåsippor
ömheten växte ut i fingertopparna

jag såg oss i drömmen
skymningens balett
vi övade att leva utan våld

just i denna sekund
gömmer jag inte undan min skönhet