Och du finns med sommaren.
(Du hör alltid till sommaren.)
Dom där unika månaderna som verkar sätta alla själar i ett litet för varmt klimat.
Du kommer med värmen.

(Som ett brev på posten är du mitt guilty pleasure som jag kan svettas med på rätt sätt.)
Mellan vita lakan och alldeles för tjocka duntäcken.
Och så länge alkohol, typ vitt vin, kan göra mitt omdöme lite dimmigt så är det helt okej.
Då duger du så pass att jag slipper walk of shame dagen efter.

Spela dina kort rätt och du blir inte årets ’’cut off.’’
Jag rensar mitt liv och du borde egentligen hamna i grovsopporna direkt.
Men du är sentimentalt värde för mig så jag ger dig en gång till.
Men se till att förtjäna det.
Kämpa lite för mig. 
(bara en gång.)

Du är inte så stor och farlig längre.
I mina ögon är du ofantligt liten och jag liksom inser att du är den som tigger. 
(våra roller har omvandlats.)
Och jag älskar att ha makt. Äntligen.

Så visa vad du har att komma med.
Visa det bästa du har.
Vi får se om det duger eller om det sentimentala bara har blivit lite för tragiskt...