Publicerad 2020-08-10 08:49 av Duärintedendutror

Vi pratar samma språk
men orden är mig främmande.



Ensamhetens öron lyssnar

Försvinner ner i gatan
sista människoblicken jag får
vi pratar samma språk
men orden är mig främmande
vi dricker samma öl
berusningen ej här på jorden
ensamhetens öron lyssnar
där jag ligger
gatlyktans nattljus möter
stelnade pupiller





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Duärintedendutror med Poeter.se id #180286 innehar upphovsrätten