ej kunde jag

vilja

du kom till mig

du vackra löv

dina ord

skrivna ur livsminnen

rör vid stjälken av mitt hjärta

fjärilsvingar

landar i rosens gömma

rör vid

doft

säger

andas

människobarn

andas

ej kan jag

stigen

ur de höga stövlarna

ljudlösa steg

vilar stilla i

minnen av skaft

vävstolen en ram

följer skälen till

vandring

skytteln

från hand till hand

tas emot

väven framstiger ur solvögas trädda

stövlar vilar stilla

gav värn

i träskmarkers stillastående vatten

i natten hörs serenader

insekter svärmar

grodor öppnar säregna toner

luften vibrerar i grenars vakande pusselkaligrafi

du

kom

vilja kan jag

ej