Hjärtsnörp och trolldeg
•
Han föddes bland duvor befriad från piskan
men nånstans på vägen blev grabben förryckt.
Ja, hela hans tillvaro hamna' på sniskan
fast han knappast kunde förklaras förtryckt.
•
Men när polarna satsade på karriären
med tjusiga CV:s och vuxenpoäng,
då slog han sig blodig emot barriären
att blott orka med att gå upp ur sin säng.
•
Han fördes till den alltför verkliga drömmen:
I träskmarkens ljuva förrädiska värld
försökte han vada i kvicksand mot strömmen
men sänktes i dyngan av glitter och flärd.
•
Han greps utav hybris, gick ut på balkongen
men vände i dörren och reste sin ragg.
Och kröp sen tillbaks till den dunkla kokongen
med svans mellan benen och blick dränkt av dagg.
•
Han tog sig allt vatten för högt över pallet
och sov som en hemlös men utan en blund.
Tills höjdskräcken krävde det andliga fallet
som pröjsades med en förlamande stund.
•
Han led av cynismen som växte sig bitter,
man måste bli härdad för att vara trygg.
Men luttrad till trots tärde skvaller och fnitter
som yttrades ljudlöst bakefter hans rygg.
•
Och tårarna singlar men enbart i texten.
kanalen till jacken är uppdämd till max.
Hans likgiltighet har ej stannat i växten
den är ett svart hål i en rolös galax.
•
Men bläcket som gråter blir bara ett mantra
som torskat sitt värde ens innan det sagts:
"Så taskigt att livbojen min skulle kantra
långt innan min joker i leken har lagts."
•
Ljuden från trapphuset borde han tåla
men skräms av en ringsignal nästan ihjäl,
tills hjärtat i halsgropens bultande håla
har fastnat där tungan är häftad likväl.
•
Så kanske han ändå kan anses ha täckning
för ängslan för stegen strax bakom hans dörr.
Han tar både psykisk och fysisk betäckning
för Jantes demoner och vänner från förr.
•
Och Fan kan förklara den brustna kontakten
med dem som betydde nånting någon gång.
Och Luther han påpekar, stampande takten,
att listan av tystnad mot vänner är lång.
•
I stället för att bara klargöra läget
så gömmer han sig bakom tigandets stöd.
Ett stöd likt ett varande sår som han träget
bejakar tills vännerna tror han är död.
•
* * *
https://m.youtube.com/watch?v=t3hsTh-V974
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Judas Ekholm med Poeter.se id #11660 innehar upphovsrätten