till mina barn.
mina barn ta fram alt i nom er , lär er att livet är vad ni ger.
lär er att bli den ni är skapt till, lär er förstå och leva som ni vill,
lär er förlåta kärlek tro, så att ni inom er få ro,
lär er att livet upp bygga, så alla blir trygga ,
lär er att hitta nån att älska mest. lär er att tro på alt som är bäst.
livet är en då ett lån, fast i bland känns det som ett hån.'
varför skall många strida, många får o nödigt lida.
varför så mycket avundsjuka, varför finns det inga människor mjuka,
lär dg att bli den du är tro på den du har kär.
bry dig bara om alt levande mjukt, inga hårda prylar så blir du sjuk.
kära barn det har inte varit lätt alla gånger men jag .
försökte göra det bästa .det var inte lätt att ta hand om er .
alla barnen er pappa svek mig också. vi måste förlåta .
annars orkar man inte leva. tur att jag er envis,
tjurskallig skulle alltid bevisa att alt gick,
som alla sa var omöjligt . men den gnistan finns inte kvar nu..
lär er att älska alla .
av er mamma siv .birgitta
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren siv birgitta.a. med Poeter.se id #184714 innehar upphovsrätten