Publicerad 2021-02-24 17:57 av helenita




Bodde i Öde land

Enslig väg

Stugor fyllda
av
ensamma människor


då


Hjärtat
ser
enstaka foton


finns ingen sorg kvar


Hon flydde
mot
solen

från
mörkt
dunkel


Ödeland är kvar

Öde land är kvavt

Öde land ekar tomt


Hon är långt därifrån
längtar inte dit

-

Möjligtvis till blåsipporna,


till bergen som
förvandlades
varje stund


till luften

till ängarna

till vågorna



- Men aldrig för en stund till det som
en gång var





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren helenita med Poeter.se id #33503 innehar upphovsrätten