Publicerad 2021-05-15 12:11 av Miss Deliria




Ofelia - upplöst akvarell

 

Ibland faller tystnaden

som ett regn över orden

när akvarellen upplöses

 

Likt Ofelia sover jag

med vidöppna ögon

utan att kunna vakna

 

Näckrosor binder mig

fast vid tjärnens botten

som av en osynlig hand

 

De vita blombladen

håller mitt ansikte

flytande över ytan

 

Fullmånen speglar sitt ljus

av silver i mina ögon

där galenskapen drömmer

 

Natten stryker ut alla tankar

om den mörka roten i djupet

som om den inte längre fanns

 

 

 

 





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Miss Deliria med Poeter.se id #197463 innehar upphovsrätten