Publicerad 2021-06-16 08:47 av AndLou

Foto:AndLou


När regnbågen färgar havet

 

Mitt hjärta slår ömt där invid Atlantkustens rand

där existerar jag i ett med månens sken

 

våldsamma och mörka är mina minnen

men där i natten finns nu inget annat ...än jag

 

mitt hjärta blir där ett med naturens egna under

så att min nyvunna kärlek till nuet kan få frodas

 

men vad värdesätter vi människor egentligen

är allt bara yta och stävan mot något ouppnåeligt

 

ser vi egentligen det vackra som finns runt omkring oss

det som är väsentligt ...tar vi bara det för givet

 

att se nuet är det som gör att kärleken kan överleva

men vi, vi värdesätter fasader hat och sinnlig ytlighet

 

snart ska solen färga havsytan i regnbågens färger

då en ny morgon för människan ...äntligen är här

 

Copyright © AndLou





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren AndLou med Poeter.se id #132166 innehar upphovsrätten