Gud är död, menade Nietzsche, och därför förkastade han kristendomens värderingar. Begrepp som gott och ont är en mänsklig uppfinning, trodde Nietzsche. Kristendomens moral är en "slavmoral", menade han, som utövas av "slavmänniskor", d v s svaga, underlägsna och osjälvständiga människor, det s k folket (av latin populus = folk). Syftet med "slavmoralen" var att skydda folket från "herremänniskornas" berättigade inflytande. "Herremänniskor" var de starka, överlägsna och självständiga människorna. De skapade sina egna lagar, hade egna normer, som var bortom ont och gott!

Man förstår, om en Hitler inspirerades av sådana tankar! Bland poeter tog t ex Edith Södergran starka intryck av Nietzsche, och vår egen Strindberg var, åtminstone under en tid, påverkad av honom.
Har då Nietzsche någon aktualitet idag, frågar sig t ex Erik Granström på Google. Ja, menar han, vi har även idag "eliter" (elit = de bästa i en grupp) inom olika skikt av samhället, t ex religion (påveväldet), politik och ekonomi. Själv kommer jag att tänka på kultureliten, som ju varit högst aktuell på senare tid. Forum, kulturföreningen i Stockholm, där personer som Frostenson och hennes make Arnault, hade stort inflytande, verkade tycka sig stå över vanliga människors normer, och Svenska Akademien har länge ansetts bestå av en upphöjd skara människor.
Officiellt lever vi i ett jämlikt och demokratiskt samhälle, men inofficiellt ser det annorlunda ut.
Det är förvirrande att läsa Nietzsche, och jag gör ingalunda anspråk på att förstå honom rätt. - Trodde t ex tidigare, att varje människa, enligt Nietzsches lära, kunde bli en s k herremänniska, genom att ta kontroll över sitt eget liv och skapa ett meningsfullt liv i en meningslös tillvaro!
En liten tröst i min förvirring är kanske, att Nietzsche själv blev förvirrad. Han var sinnessjuk under senare delen av sitt liv.