Varför sa hon så där?
Så onödigt.
Så sårande.
Hon vaknar i tidig morgon och minns.

Håller om sig själv,
tröstar sitt yngre jag:
- Det var fel, men du kunde
inte bättre än så, då.

- Du hade nog med att
hålla ihop dig själv.
Och hon minns hur det var,
kaoset inombords.

Så bra att livet gått bra
trots att hon gjort fel
så många gånger.
Nu förlåter hon sig och känner ömhet.









.