Du är den ensamma vandraren

genom natten

i morgondimman som en skugga

Du rör dig i dina kvarter

men ändå som en främling

Du står i kön på ICA

eller Coop eller Preem

Där alla tycker sig känna dig

och huvuden nickar

åt ditt håll

I mungipan spelar ditt leende

för ingen känner dig riktigt

Du är den ensamma vandraren

genom gator och torg

På väg mot mål

du inte känner

än