Vill ha himmel
hör inte hemma här
kan inte hänga med
kan inte stanna
och orkar inte med
atmosfärens intighet.
Måste fortsätta
att falla och stiga.
Människor, berg,
människor, mark,
hav, land, kuster -
faller och stiger
tills himlen äntligen
kommer ned till oss
och vi kan vara
tillsammans
i det utrymme
som horisontlinjen
används för att fylla.