Mot genomskinligt gråljus
syntes träden brandfärgade
vattnet som nysilver
gässen hördes på avstånd

Stigen stundtals stenig
hällen kal
rötterna slingrande
marken lätt fuktig

Orden som talas
rymmer tidsrymd
mellan födelse och död
tröst behöver vi alla

Slottet belyst
bakom vattnet
himlen lämnade en
glipa öppen

Du höll min hand
på stadens gator
en ensam rullskridskoåkare
passerar i hög fart
gör ett konsthopp
försvinner bland husen

©Eva Hedlund fd Langrath 2021