Isen låg fast
med snön runt omkring
sträckan kort
på den vita trätrottoaren

Idag ligger gräsmattan grön
svarta fåglar flyger
mot grålila himmel
dyker mot marken

Blåsten vrider sig runt höghusen
tar sats
vilar
innan den kastar sig fram

Ytan polerad
skrapar lätt
ser spåren
under en spricka

Livbojen kanske aldrig behövs
får inte flyttas
en kvinna går snabbt förbi
jag sätter min stav mot marken
som pilgrimen en gång

Livlinan släpper min tanke fri
under trädens avlövade kronor
får mitt hjärta ro
du går före mig

©Eva Hedlund fd Langrath 2022