När jag öppnade mina gröna barnaögon
för första gången
mötte jag Knut
Där låg jag på schäslongen
och tittade ut

Ljuva toner virvlade in i mitt sinne
Han sjöng så vackert och
tonerna fastnade i mitt minne
han sjungit den sången
säkert för hundrade gången
Han hade en vacker röst
som alltid gav mig tröst

Knut kramade mig varmt
Han log och lekte
och min kind med sin hand han smekte
Hans ögon strålade av blått och blänkte
och jag tänkte
vilken fin och snäll pappa jag fått
en kärlek som har bestått
i alla år
tills han inte mera fanns

Ingen sång och musik från pappa numera
och härmed vill jag proklamera

HAN VAR MIN PAPPA