Oh en dåre är jag som blundar
för det verkliga livet stundar
bjuder bevekar och ger
lysstrar längtar och ser

där jag vandrat blind
över beströdda rosentaggsvägar
genom dimma å askvirvlars dis
under eldars ljungande sken

har jag tystnat och vilat
i paradisets trädgårdar
i helvetets salar
har jag övergivit nog

livets kraft och vilja
i begynnelsemod
i frihetstörst
har jag rusat mig undan

förtigit de drömmar som glänta
till lust å jubelrop
förnekat den känslans fröjd
som bugar och famnar mig nöjd

Jag har drömt en sång om livet
som fyllde mig full av nöd
ibland människors smärta jag sett
ohyggliga fasor trofast bida

i tystnadens gjutna läppar
hos de själar som härskar och styr
i de kroppar som minns
sin smärta en gång gjord

har jag blundat och flämtat syre
i andnödsbidan stum
har jag format en sten
med vänliga händer

vill jag ge dig
en dröm en gång
att drömma så fri
att livet föds
i dess famn

du blundar och njuter
du vilar trygg min vän