Jag har sytt fast fjärilar i mina ögonlock,
Dom trassliga nystanen klipper jag upp, söndrade men nyväckt hela, strösslar jag stumparna fria som konfetti. Tigerhjärtat når inte längre hela vägen runt, Rytmen; en halvmånes kisande

Styrkan, paketerar jag till dej.
i samma skira silkespapper som än gång var vår skiljehinna. Alla delar är så ömtåliga. Jag lägger dom längst din väg. Skatter där du ännu inte gått

Så gräver jag. Gröper ett hål in i bröstet. särar på bröstkorgens hårda galler.
Varsamt Kupar jag händerna kring den trasiga sparven jag en gång svalde bakom skolgårdens mörker. Dom brutna vingarna fuktar jag med barndomens magiska kolsyra och en skimrad röd ballong binder jag så försiktigt jag kan kring den spröda lilla kroppen. Förlåt’ viskar jag, och ser den sväva iväg. Friheten är ordlös.

Ett hjärta pickar rött

Dovhjortarna sätter jag i sken . Med glödvita ögon och fradgade munnar, manar jag dom
Framåt. Framåt!
Emellan dom krumma vägvisarnas enkelriktade stig plöjs tiden. Skär köttsår och växer ärr

Ser ni vad jag sår? Frågade flickan

Fjärilarna svarar med syner i silverblått