Det är svårt att sätta fingret på vad som luktar kemiskt här

Jag ser smutsiga lampor, nya lakan, gamla minnen


I luften hänger sköra tårar som borde få falla

Men faller endast en, då brister alla dammar

Här vilar en gammal riddare, svept i benvit sjukhussärk

Den enda rustning han själv ej valt, men han bär den väl

Tunga ögon vilar om vartannat

Trubbiga frågor spetsar tystnaden


Hur är vädret?

Hur mår Mor?

Har du fått någon kopp kaffe än?

Vad sa Doktorn?


Väldigt lite och väldigt mycket sägs under bleka lysrör


Riddaren ler

Han vet


Skymningens alla drakar är dräpta

Landet vilar tryggt inför morgonens gryning


Han ser sitt livsverk i våra fallande tårar