Publicerad 2006-08-21 14:15 av Camillaa




Kärlek, starkare än vatten

Djupet du vilar i
en gränslös havsbotten
som växer tidlöst
okontrollerat
och kraftfullt


Du ligger där
fylld av längtan
att någon gång få nå ytan
kunna andas
bara vara levande
mänsklig
resten av livet
tilsammans med mig

Vi möts med blicken
tårfyllda ögon
jag försöker nå dig
ta tag i dig
vill inte se dig lida
det dödar mig
långsamt

varje tår du fäller
blir havet allt mäktigare
och risken blir större
att du aldrig når ytan
så gråt inte min vän
gråt inte


jag väntar på dig
vid havsytan
för evigt







Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Camillaa med Poeter.se id #9946 innehar upphovsrätten