Publicerad 2024-06-10 17:17 av Rubia

såg en tavla av Vincent van Gogh med vackra, nötta kängor .... föreställde mig mannen som vandrat i dem


vandringsman


mötte en man med trasiga skor
hans livslust var ärlig och stor
i fickan han samlat på stunder
som gett honom livets gåtfulla grunder
för varje steg som han vandrat stilla
han ödmjukt beskådat det lilla

- kom sitt ett ögonblick hos mig
så ska jag spela livets vandring för dig
en melodi så full av kärlek och lust
som snart tar slut i en stilla pust

hans lemmar är gamla och trötta
och skornas sulor allt för nötta
han sa; nu har jag tagit mitt sista kliv
vårda ömt mina skor
... tag del av mitt liv





Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Rubia med Poeter.se id #234086 innehar upphovsrätten