Publicerad 2024-08-10 12:25 av Karl den store
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Karl den store med Poeter.se id #30304 innehar upphovsrätten
Mitt livs andra sonett! Jag är så glad över att ha funnit denna form.
Jorden som när mig
Uti mig själv jag inte näring är
Nej, blott ett frö som satts i jorden ner.
Begravd, helt täckt i mull jag inget ser
och ovisshetens mörker på mig tär
Av rörelse jag märker ingenting
Så långsamt här. Det känns som allt står still.
Och längtan värker i mig men vartill?
En närvaro jag anar häromkring.
Det orörliga plötsligt är förbytt
I jubel känner jag att nåt slår ut
Där värken satt har växt nåt vackert nytt
Det frö jag var förvandlades till mod
Den svarta myllan som mig näring gav
Var alla ni varav min jord bestod
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Karl den store med Poeter.se id #30304 innehar upphovsrätten