Trasdockans Längtan
I skenet ifrån din skugga blixtrar det inom mig
Ingen annan kan få gnistan att brinna likt du
Med dina hotfulla ord och vrede i ton
Sätter du mitt liv i gungning
Hela havet stormar och jag våndas
Men något med det hela blir till en trygghet
Jag saknar dig och vill ha dig, du min förlorade skatt
Men aldrig mer kommer jag att riktigt få dig tillbaka
I skenet ifrån din skugga slänger jag mig smärtsamt fram
Du är min ängel och mina ekande röster inombords
Utan dig vore jag inget, blott en trasdocka
I hoppet från gnistan av ditt hjärtats svaga slag
Är jag blottade, en skör tråd att för alla ta
I ren desperation, sker många sjuka misstag
Jag vill ha dig tillbaka men är krossad, förlåten
Önskar jag fick känna dina händer runt min hals
Sättet du får mig att känna mig levande
Nu känner jag mig mer död än någonsin
Tappade allt, nådde botten, ror aldrig i hamn
Skatten försvann, jag grät tills tårar ej längre fanns
Och kartan till ditt hjärta gavs till en annan
Någon med smycken och en nyckel av guld
Hur skulle jag kunna vinna över detta mirakel
Du hånar mig, slänger glåpord i mitt ansikte
Men innerst inne njuter jag av din närhet
För jag är trasig, en trasdocka utan motstycke
Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren Spiken.Online med Poeter.se id #62057 innehar upphovsrätten