Den allsvenska premiären

Det blå tåget börjar sakta in, för att så småningom glida in på perrongen. Det blev en liten skakning och sedan öppnades dörrarna ljudlöst. Det väller ut massor med människor, som alla verkar ha bråttom. Några bär på matkassar, men de flesta viftar med färgglada vimplar eller gulsvarta halsdukar. Idag är det söndag och en allsvensk premiär. AIK ska möta göteborgslaget GAIS på fotbollsstadion. Det är en liten kille med krulligt hår och iklädd en sliten jeansjacka och joggingbyxor som är sist ut på perrongen. Han går till en papperskorg och lägger en skrynklig serietidning i korgen. Sedan går han sakta mot utgången där det står “Fotbollsstadion” med gul text. Han följer med strömmen av supportrar till den enorma byggnaden av stål och betong. När han kommer fram till biljettkassan vid entre “E2” ställer han sig vid sidan av strömmen av högljudda AIK-supportrar, men han verkar inte ha någon brådska att ta sig in på arenan.
Efraim bestämde för länge sedan att åka till Friends Arena för att försöka ta sig in på premiärmatchen. När han lämnade lägenheten i Tensta så blev den helt tom. Mamma och de båda systrarna hade åkt iväg någonstans och pappa har han inte sett till sedan förra sommaren, ja så var det med honom. Mamma har sagt åt honom att göra läxan istället, men det svenska språket är så himla svårt att förstå. Fotboll det förstår han ändå.
Han vet att när matchen ska till att börja så försvinner biljettkontrollanterna några minuter och då har han sin stora chans. Om han rullar ihop jackan och skjuter den framför sig så kan han åla under grinden vid kassan och ta sig in på stadion. En gång har han lyckats ta sig in och två gånger har han åkt fast. Vakterna tog då tag i hans ben och slet ut honom. De sa åt honom att försvinna men gjorde sedan inget mer med honom. Idag ska han göra ett nytt försök, eftersom det är en så viktig match.
Det är den första matchen i årets allsvenska och AIK är ute efter revansch. Förra året radade man upp mängder med oavgjorda matcher och förluster. Nytt kontrakt säkrade man först i den sista omgången. Inför den här säsongen har man värvat flera spelare och spelat bra i träningsmatcherna. De fina resultaten har gjort att klubben sålt mängder med årskort och att förväntningarna blivit skyhöga på laget.
Men, det finns ännu en anledning till att matchen är så viktig. Det är nämligen Alexander Isaks sista match för AIK. Alexander Isak slog igenom förra höstsäsongen, med dunder och brak. När skadelistan blev lång plockades Isak upp från akademin, för att förstärka i anfallet. Och som sextonåringen tog chansen! Isak vände ut och in på motståndar försvaren och gjorde hela tretton mål på elva matcher. AIK:s ledning utnämnde honom till klubbens största talang sedan “Kurre” Hamrins dagar. Inte nog med det, massor med utländska storklubbar ställer sig snart i kö för att värva honom.
I början av december har den gänglige tonåringen äntligen gjort sitt val. Isak, och hans agent, ska åka till Madrid för att signera ett femårskontrakt med giganten Real Madrid.
Den avtalade dagen sitter Reals legendariske president Florentino Perez på Madrids flygplats och väntar på den eftertraktade svenska ynglingen. Klubbdirektören har lagt ett guldkantat kontraktsförslag på det runda, vita, bordet. Klockan går och går. När den närmar sig tolv säger en märkbart irriterad Perez till klubbdirektören:
Ring till Stockholm. Ta reda på vad fan som har hänt.
En halvtimme senare återkommer klubbdirektören och han säger, med låg röst:
Det blir inget av. Isak har tydligen ändrat sig nu på morgonen. Han skriver i stället, idag, på för Borussia Dortmund. Tyskarna har lyckats “kapa” vår värvning.
Isaks övergång till Dortmund innebär en rekordförsäljning för AIK, och att han själv får åtskilliga miljoner i “sign on” belopp. I avtalet med AIK skrivs också in att han ska spela i den allsvenska premiären innan han åker till Tyskland.

Den allsvenska premiären är nu bara några minuter bort, när Efraim ser sin chans. Biljettkontrollanterna har gått sin väg och det är helt tyst vid entren. Han dyker in, under grinden, och lyckas tränga och trycka sig in på insidan. Han har otrolig tur, längst ner på läktaren finns det en ledig plats, alldeles ovanför den stora gräsplanen. Han tränger sig fram och sätter sig ner på stolen, precis när matchen börjar.
Spelet böljar fram och tillbaka, AIK:s ytterback Daniel Sundgren slår några patenterade långbollar mot GAIS straffområde, men det resulterar bara i utsparkar. Strax före halvtid så tar GAIS, lite oväntat, ledningen. En av deras mittfältsspelare får på ett slumpskott som går in vid Carlgrens högra stolpe. Ridå. GAIS leder plötsligt med 1-0!
Efraims bänkgranne, en medelålders man iklädd en blå blazer och ljusa byxor mumlar, knappt hörbart:
Det var som tusan. Det är som jag alltid har sagt, AIK måste sparka Norling och skaffa sig en ny tränare. Han verkar inte begripa att AIK bara kan spela enkel kontringsfotboll. Bort med honom nu!
Under halvtidspausen så tittar Efraim hela tiden efter vakter, men det är lugnt. Det enda som händer är att några killar tänder “bangers” några bänkrader upp, det är allt.
Den andra halvleken börjar, och nu är det AIK som har kommandot. Isak skjuter ett skott i ribban, men närmare än så verkar man inte komma. Efraim börjar misströsta, men då händer det! När det bara är två minuter kvar så lyfter Kenny Pavey in en boll mot Alexander Isak. Isak hoppar upp och nickar bollen rakt upp i nättaket, 1-1! Oavgjort och dagen är räddad.

När domaren blåser av matchen är ställningen 1-1 och de flesta AIK-supportrar verkar ganska så nöjda, oavgjort är bättre än ingenting. Efraim reser sig upp och börjar gå mot utgången, då händer något oväntat. Alexander Isak springer ett ärevarv och viftar med sin gulsvarta AIK-tröja. När han kastar sin nummer “9”-tröja så landar den vid Efraims fötter, vilken lycka! Efraim tar blixtsnabbt tag i tröjan, men det gör också en annan kille. De börjar dra tröjan åt varsitt håll, men Efraim lyckas trampa på den andras fingrar och springer sedan iväg med tröjan i näven. Han är liten och lätt och lyckas ta sig genom folkhavet med tröjan i behåll. Den andre killen jagar honom ända in på perrongen, men han snubblar på det sista trappsteget och ramlar framstupa! Efraim hoppar in i den sista tunnelbanevagnen och sätter sig ner. Det är inte bara tröjan som är blöt av svett.

När han kommer hem så får han lite bannor av mamma, men när han stolt visar upp Isaks tröja så tystnar hon. Alexander Isak har ju eritreanska rötter, precis som dom har. När det är dags att lägga sig så tänker Efraim att han ska hänga upp Alexander Isaks gulsvarta tröja ovanför sängen. Dessutom ska han hoppa över skolan i morgon.