jag färdas i sakta mak
genom land av aningar
luften fuktas av dofter
som svalkar och löses upp
den mättade timman
rymmer nötskrikans röst
ut över myren och vidare
stegen sviktar stigen
med skymningen landar daggen kvällens tårar
i gräset för natten dröjer jag
så länge