Publicerad 2025-05-01 11:37 av lodjuret/seglare

Någon står och gråter över en över tid nog kortare 'skillnad', att behöva resa bort själv, hem alltså. Eller att se sin älskade ta ett ömt farväl på hållplatsen. Ibland är det nödvändigt vara särbo, om än kanske inte alltid. Bara mil på mil emellan.


Det litet märkliga med människor (II)






Många människor har den där känslan av
att de är så lika med en eller annan människa i möte.

Samtidigt är det nog även hyggligt vanligt med att vara olika,
som ett äpple eller en leksaksbil.

Det vill säga att vi alla är så lika att det enda
som verkligen skiljer oss åt, är mera då olikheterna.

Eller som någon annan uttryckt saken,
en människa kan 'kämpa in i döden',

medan andra ser 'den enkla vägen ut',
då det kommer till att behöva 'lägga två strån i kors'.




Texten är utskriven från Poeter.se
Författaren lodjuret/seglare med Poeter.se id #4809 innehar upphovsrätten