Det är bara skrubbsår
grus i såren, små stenar i huden
skrapade knän och svidande handflator

Cyklar, lycka i magen och rus i ådrorna,
fartvind, trampar snabbare och snabbare oövervinnerlig

Rullgrus, tappar fästet
plötsligt maktlös, ånger och oundvikligt fall

Det blev inte bara skrubbsår, små stenar i huden skrapade knän och svidande handflator
Det blev förudmjukelse och skam. Var det någon som såg? Såg mitt övermod?

Skrubbsår där stoltheten var, grus där känslan av oövervinnerlighet fanns, små stenar så djupt under huden, skrapad värdighet och svidande självkritik.

Men utanpå syns bara skrubbsår.